Skolinformation för Är du svensk

Brunabönan



Infomation till skolor 








Är du svensk?!

Åk 3-9

Maxpublik: ca 60 pers. 

Tid: 1tim (30min speltid+30min diskussion)

Lokal: Spelas i klassrum/aula eller liknande 

Utrustning på plats: två stolar, ett bord, ev.behov av ljudanläggning diskuteras vid bokning.

För prisinformation, kontakta: maria.barlov@gmail.com




Varför skrev jag monologen Är du svensk?!

Jag har alltid hållit frågan om min adoption långt borta . Har aldrig velat prata om det faktum att jag är adopterad. Jag är svensk punkt slut. Många har genom åren velat att jag ska berätta hur jag upplever det men jag har nästan fått panik när frågan kommit på tal.

Även när människor med annan etnisk härkomst har velat fråga har jag svarat att jag är svensk. det tog många år, hela min barndom och långt upp i vuxen ålder innan jag på ett någorlunda bekvämt sätt kunde hantera frågor och viljan till diskussion kring mitt ursprung. Även i dag kan en del av mig känna en viss tvekan. Dock känns detta ämne så viktigt att jag idag sätter mig över det lilla obehag det kan ge mig. Idag vill jag berätta min historia.


En dag sa mina barn till mig: ”Mamma du behöver inte vara ledsen du har ju en mamma här”

Först förstod jag inte vad dom menade men sedan slog det mig att dom hade funderat på detta med att jag inte hade en biologisk mamma. Det berörde mig djupt och jag blev tvungen att reflektera kring det själv. Jag som hela livet hållit det borta från mig. Även om jag ibland tänkt på min biologiska ursprung så hade det alltid viftats bort med att ingen visste ngt om mina föräldrar, att dom förmodligen var döda.

Nu gick mina tankar på högvarv. Vem var hon? Varför lämnade hon bort mig? Lever hon? Saknar hon mig? Hur ser hon ut? Är vi lika? Hur viktigt är det biologiska arvet? 


Plötsligt blev det nödvändigt att göra ngt med alla dessa tankar. Men vad? En sång? En bok? En dikt? En monolog!

Jag började skriva och det blev en process som tvingade mig att se händelser, ge mig nya tankar och öppna mina ögon för vad som faktiskt hänt. Sådant jag i många år inte velat beröra eller prata om. Monologen har gett mig verktyg att kunna prata om mig själv som adopterad. 

När den var färdig såg jag att jag inte bara skrivit en monolog om mitt liv som adopterad, den var även allmänmänsklig. 

En monolog om att vara adopterad…och människa.



Förberedelser innan ni ser monologen

Min önskan är att man ser monologen öppen sinne. Därför behövs inte så mycket förberedelser innan ni ser den. Vill man som pedagog ändå vara lite förberedd och informera eleverna så kan ni göra något av följande:

  • Kanske finns det ngn i klassen/gruppen som är adopterad/har adopterade syskon som vill dela med sig av erfarenheter och berätta.
  • Gå till biblioteket, (eller på annat sätt) och låna böcker om adoption. Gärna  även berättelser skrivna av adopterade.
  • Gå in på min hemsida:  http://brunabonanmia.se/ardusvensk.html Där finns länkar till min youtubekanal där jag berättar om monologen. Där finns även länkar till artiklar om mig.
  • Förbereda frågor inför diskussionen efter monologens framförande.
  • Gå igenom vad som gäller vid teaterbesök. ex. avstängda/ljudlöst läge på mobiler, ingen mat eller dryck under föreställningen.



Efterarbete 

En föreställning sätter igång tankar och frågeställningar. Därför kan det vara bra att eleverna får bearbeta föreställningen.

Detta kan göras på olika sätt. 

Du känner bäst din klass/grupp så använd detta som du själv tycker passar. Se detta som inspiration/handledning för dig som pedagog.


Dela in eleverna i små grupper om två och tv eller tre. Be eleverna fundera ut en eller några händelser ur monologen och be dom berätta om vad de tyckte. Kanske har de själva varit med om liknande. Hur kändes det? 

Det är viktigt att det är en trygg atmosfär så eleven känner sig trygg med att berätta. Ingenting är fel och det är viktigt att alla i gruppen kommer till tals. Vill man inte prata så så behöver man inte. Kanske kan man då ge fråga till ngn anna och senare komma tillbaka till berörd elev.


Be eleverna rita en händelse ur monologen och berätta kring den för klassen.


Ställ frågor kring monologen. Försök undvika frågor med ”ja” eller ”nej” svar. Om så blir ställ en följdfråga; Hur menar du nu?Varför då? låt eleven utveckla sitt resonemang.


Här kommer några händelser ur monologen som ni kan använda er av som inspiration i efterarbetet. Diskutera vidare och hitta nya infallsvinklar. Diskutera/dramatisera/dela in i grupper.



    • Svenskt medborgarskap. Vad betyder det att vara svensk?
    • Mannen på bussen. Att se ut på ett sätt och känna sig på ett annat. Se icke svensk ut men känna sig som svensk.
    • Vara avvikande ex. hår, hudfärg, kläder osv
    • Det biologiska arvet vs det sociala arvet. Hur påverkas vi?
    • Är det viktigt vem som har fött oss eller var vi är födda?
    • Att vara lik ngn. samhörighet rent utseendemässigt. Är det viktigt? isåfall varför?
    • ”Jasså du vill sjunga ngn på svenska det var ju konstigt du ser ju inte svensk ut alls” Hur påverkas vi i skolan/med vänner av vårt ursprung? hudfärg/religion/etnicitet/kön osv. ?
    • Läraren som tyckte jag var dum i huvudet, korkad pga mitt ”etninska ursprung” Människors fördomar.Vilka fördomar finns? hur kan vi förändra/förhindra fördomar? hur hanterar vi det?
    • ”Visst är du väl tacksam att just du har fått komma till Sverige” Hur hantera man förväntningarna på att ständigt vara tacksam? Egna erfarenheter?